E-E-A-T: vad det är, var det kommer ifrån och hur du bedömer en sajt enligt Googles riktlinjer

E-E-A-T är en förkortning för Experience, Expertise, Authoritativeness och Trustworthiness (i riktlinjerna: Trust): erfarenhet, expertis, auktoritet och trovärdighet, som Googles kvalitetsbedömare använder för att avgöra om en sajt och dess skribent går att lita på. Begreppet kommer från Googles riktlinjer för kvalitetsbedömare av sökresultat (Search Quality Rater Guidelines), och bokstaven ”E” för erfarenhet lade Google till i december 2022. Google skriver att E-E-A-T inte i sig är en specifik rankningsfaktor, men att dess system letar efter en uppsättning signaler som pekar på innehåll med gott E-E-A-T, och att de ger sådant innehåll ännu större vikt i ämnen som rör hälsa, pengar och säkerhet. I praktiken ska sajten visa vem som ansvarar för den, varifrån skribenten vet det som står där och varför man kan tro på skribenten.

Vad betyder bokstäverna i E-E-A-T?

Varje bokstav är en fråga som bedömaren ställer om sajten och dess skapare, och de tre första hjälper till att besvara den fjärde, om trovärdighet. Som skapare av innehållet betecknar riktlinjerna den person eller det företag som har tagit fram materialet på sajten (s. 10). Definitionerna och exemplen i tabellen kommer från avsnitt 3.4 i riktlinjerna (s. 26).

Trovärdighet är viktigast, eftersom en sajt som inte går att lita på har lågt E-E-A-T oavsett skribentens erfarenhet och expertis. Riktlinjerna ger ett exempel med en ekonomisk bluff: dess upphovsperson kan vara en erfaren expert på bluffar, och sajten är ändå inte trovärdig (s. 27). I dokumentationen om användbart innehåll lägger Google till att innehållet inte behöver visa alla fyra egenskaper: ett innehåll är användbart tack vare skribentens erfarenhet, ett annat tack vare dennes expertis (Google Search Central). Den polska versionen av dokumentationen översätter förkortningen som ”doświadczenie, wiedza, wiarygodność, zaufanie” (erfarenhet, kunskap, trovärdighet, förtroende).

Bedömaren drar slutsatser om E-E-A-T ur minst en av tre källor: det sajten säger om sig själv, det andra säger om den och det som syns i själva innehållet (s. 27):

• Vad sajten säger om sig själv. Utgångspunkten är sidan ”Om oss” eller skribentens profil.
• Vad andra säger. Oberoende omdömen, artiklar, omnämnanden i medier och andra tillförlitliga källor om sajten eller skribenten räknas.
• Vad som syns på sajten. På en del sajter syns skribentens kunskap i själva innehållet, i en film eller i kommentarerna.

Riktlinjerna varnar för intressekonflikter. Omdömen om en produkt från människor som har köpt den och beskriver sin erfarenhet är värdefulla, medan ”recensioner” från tillverkaren eller från en betald influerare är värda mindre (s. 27).

Var kommer E-E-A-T ifrån?

E-E-A-T växte fram ur det tidigare E-A-T, till vilket Google lade till erfarenhet den 15 december 2022. Tidigare beskrev riktlinjerna hög informationskvalitet som innehåll som visar kunskap, auktoritet och trovärdighet i ämnet, förkortat E-A-T. Så beskrev Danny Sullivan på Google det i oktober 2021 (Google, 19 oktober 2021). I december 2022 meddelade Google att förkortningen får ett ”E” för Experience (Google Search Central, 15 december 2022).

Google förklarade ändringen med att det i en del ämnen är mest användbart med innehåll från någon som själv har upplevt eller prövat något. Exemplet i meddelandet: när du fyller i en skattedeklaration vill du ha innehåll från en revisor, men när du väljer ett program för skatteberäkning kan en diskussion på ett forum bland människor som har använt olika program vara mer till nytta. I samma inlägg påminner Google om att riktlinjerna används av bedömarna för att kontrollera rankningssystemen och inte påverkar rankningen direkt.

Sedan dess har riktlinjerna ändrats flera gånger, och Google sammanfattar ändringarna de senaste två åren i en ändringslogg på filens sista sida. Loggen nämner fyra versioner (s. 182):

• November 2023. En enklare skala för hur väl ett resultat svarar på sökfrågan, och nya exempel från populära plattformar, forum och filmer.
• Februari 2024. Uppdaterade kännetecken för sajter som inte går att lita på och nya exempel på dem.
• Januari 2025. Beskrivningarna av det lägsta och det låga betyget anpassades till Googles regler om spam, med nya exempel.
• September 2025. Nya definitioner av YMYL och fler exempel. Search Engine Land skrev att bland de nya exemplen finns svar från AI Overview, alltså AI-sammanfattningarna ovanför Googles resultat, och Google sa till redaktionen att det är en mindre uppdatering som inte ändrar bedömningsreglerna (Search Engine Land, 11 september 2025). Googles polska dokumentation kallar AI Overview för ”przeglądy od AI”.

Senast den 1 oktober 2026 hamnade regeln om påhittade skribenter också i dokumentationen för sajtägare. Dokumentationen om användbart innehåll kallar nu förfalskade profiler av skapare för en form av bedrägeri. Search Engine Journal jämförde en kopia av sidan från den 8 juni 2026, där det stycket saknades, med versionen från den 1 oktober, där det redan fanns (Search Engine Journal, 2 oktober 2026).

Är E-E-A-T en rankningsfaktor?

Nej, inte i betydelsen ett enda värde som Google mäter och lägger till en sidas resultat. Google skriver rakt ut i den polska versionen av dokumentationen (min översättning): ”E-E-A-T är inte en specifik rankningsfaktor, men det är värt att använda en uppsättning faktorer som gör det möjligt att identifiera innehåll som stämmer med E-E-A-T”. I samma stycke anger Google att dess system ger innehåll som stämmer med E-E-A-T ännu större vikt i YMYL-ämnen, som jag skriver om nedan (Google Search Central, uppdatering från den 8 oktober 2026).

Google har sagt något liknande sedan 2019. I rapporten om kampen mot desinformation från februari 2019 skrev Google att dess rankningssystem inte kan avgöra avsikt eller sanning i innehållet, men ska känna igen sidor med tydliga tecken på kunskap, auktoritet och trovärdighet, och att det ger dessa faktorer större vikt i YMYL-ämnen (Google: How Google Fights Disinformation, februari 2019, s. 12-13). Som den mest kända signalen för auktoritet anger samma dokument PageRank, alltså en bedömning av sidor utifrån länkar. I oktober 2019 svarade Danny Sullivan på Google rakt på frågan:

Själva signaturen av en expert under en text är ingen signal. I januari 2024 förklarade Danny Sullivan, som skriver som Google SearchLiaison, att en tillagd författarsignatur inte höjer placeringen och att Google inte betraktar en skribent som expert bara för att skribenten skriver det om sig själv vid signaturen (X, 8 januari 2024). En månad senare tillade han att Google inte kontrollerar om en skribent är expert, eftersom vem som helst kan utropa sig till det (X, 7 februari 2024). Skribentens signatur skriver jag därför för läsaren och inte för algoritmen.

Google ger exempel på signaler som approximerar E-E-A-T, men avslöjar inte hur de kombineras. På sidan om hur sökmotorn bestämmer rankningen anger Google som exempel på en kvalitetsfaktor ”förekomsten av länkar eller hänvisningar på andra populära sajter” (Google: Jak wyszukiwarka Google określa ranking wyników). Google publicerar ingen fullständig lista över signalerna, deras vikter eller något ”E-E-A-T-resultat”, så en sajtägare har inget tal som går att höja med en enda ändring. Däremot går det att kontrollera om sajten ger människan de belägg som bedömarna letar efter, och det gör jag i SEO-analyser. Google rekommenderar det själv: enligt dokumentationen låter riktlinjerna dig bedöma innehåll på egen hand ur E-E-A-T-perspektiv och anpassa det till de signaler som dess system använder.

Vilka är kvalitetsbedömarna och vad gör deras betyg?

Kvalitetsbedömare (search quality raters) är personer utanför Google som bedömer exempel på sökresultat enligt publicerade riktlinjer. I översikten från november 2023 uppgav Google att de är cirka 16 000, talar mer än 80 språk och representerar användare från sina länder (Google: Search Quality Rater Guidelines: An Overview, november 2023, s. 15 och 18). Googles polska dokumentation kallar dem ”testerzy jakości wyszukiwarki” (testare av sökmotorns kvalitet). De bedömer två saker: sidans kvalitet (Page Quality) på en skala från lägsta till högsta och hur väl resultatet svarar på sökfrågan (Needs Met).

Ett betyg från en bedömare flyttar inte en enskild sida i resultaten. Riktlinjerna skriver (min översättning): ”Inget enskilt betyg kan direkt påverka hur en given sida, sajt eller ett resultat visas i Googles sökmotor, eller flytta dem uppåt eller nedåt” (s. 6). Betygen används för att mäta hur väl sökmotorn fungerar och ger exempel på bra och dåliga resultat. Google jämför dem med omdömen som en restaurang samlar in från sina gäster (Google Search Central).

Betygen går bland annat till tester av ändringar före införandet. I ett jämförande test ser bedömaren två uppsättningar resultat, med den planerade ändringen och utan den, och säger vilken hen föredrar och varför (Google: How Search Works). Utifrån det kontrollerar Google om ändringen i systemen ger bättre resultat. Därför säger riktlinjerna vad Google vill ha av resultaten, men inte hur systemen mäter det.

Vad är YMYL och varför är kraven högre där?

YMYL (Your Money or Your Life, ”dina pengar eller ditt liv”) är ämnen där innehållet kan påverka människors hälsa, ekonomi eller säkerhet, eller samhällets välbefinnande, på ett allvarligt sätt (s. 11). Riktlinjerna delar in dem i fyra grupper: hälsa och säkerhet, ekonomisk trygghet, staten, medborgarfrågor och samhälle, samt övriga ämnen som kan skada människor. Sökordet ”ymyl” söks i Polen cirka 140 gånger i månaden och ”e-e-a-t” cirka 590 gånger.

YMYL är en skala och ingen lista över branscher: riktlinjerna säger att man ska fråga sig om ett litet fel i innehållet kan skada någon allvarligt. De flesta ämnen är inte YMYL. I tabellen finns tre exempel ur riktlinjerna (s. 12):

Riktlinjerna säger att sidor om tydligt YMYL-relaterade ämnen ska bedömas strängast, eftersom ett fel där kan skada någon allvarligt (s. 11). En YMYL-sida, eller en sida som samlar in känsliga uppgifter, utan någon information om ägaren och skribenten får det lägsta betyget (s. 36). Det lägsta betyget får också en YMYL-sida som är skriven utan den kunskap som behövs (s. 36).

I YMYL behöver inte varje text skrivas av en läkare eller en finansrådgivare: riktlinjerna skiljer mellan att dela med sig av erfarenhet och råd som hör till experter (s. 28). Ett samtal på ett forum om hur någon klarar sin behandling kan ha högt E-E-A-T om det är säkert och stämmer med medicinsk kunskap. Jämförelsen av behandlingsmetoder och prognoser bör en expert ta fram.

En webbutik behöver inte vara YMYL, men varje webbutik hanterar kundens pengar, så riktlinjerna säger att man ska kontrollera kontakt, betalning, byten och returer (s. 18). Kontaktuppgifter och kundservice är enligt riktlinjerna ytterst viktiga på sajter som hanterar pengar: i butiker, banker och hos utfärdare av kort. En sajt med humor behöver dem mindre.

Hur kollar du E-E-A-T på en sajt? Frågelistan ur riktlinjerna

Du kan kontrollera E-E-A-T själv genom att gå igenom samma frågor som bedömaren ställer, och riktlinjerna ger dem i en bestämd ordning: sidans syfte, risken för skada och sedan hur väl sidan uppnår sitt syfte (s. 19). Bedömaren räknar inte poäng, utan ställer ett reglage mellan det lägsta och det högsta betyget. Jag har tagit fram en lista med frågor ur riktlinjerna för egen bedömning av en sajt, med avsnittets och sidans nummer, så att varje fråga går att kontrollera vid källan:

Omdömen om ett företag hittar du med sökningar ur riktlinjerna där du drar bort företagets egen domän. Riktlinjerna ger ett exempel för ibm.com (s. 23), och för ett polskt företag ser det ut så här:

• företagsnamn -site:domena.pl, alltså resultat om företaget utan dess egen sajt;
• "domena.pl" -site:domena.pl, alltså omnämnanden av sajtens adress;
• företagsnamn opinie -site:domena.pl, alltså omdömen utanför företagets sajt (opinie är polska för omdömen);
• företagsnamn site:pl.wikipedia.org, alltså artiklar i Wikipedia.

Att omdömen om ett litet företag saknas visar inte på låg kvalitet. Riktlinjerna skriver att små lokala företag ofta har en liten närvaro på nätet och förlitar sig på rekommendationer, så bedömaren ska då lägga större vikt vid övriga kriterier (s. 25). Riktlinjerna behandlar kundomdömen som en källa till information om butikens eller företagets rykte, men säger att man ska läsa deras innehåll och vara skeptisk både till beröm och till klagomål (s. 23). Hur du samlar in omdömen i företagsprofilen i Google enligt reglerna beskriver jag i texten om lokal SEO.

Trafik på en sajt är inget belägg för rykte. Riktlinjerna ger som exempel en tjänst med data om trafiken till sajter: sådana tal säger ingenting om huruvida företaget går att lita på, så bedömaren ska bortse från dem (s. 22).

Checklista att ladda ner

Nedan kan du ladda ner E-E-A-T-checklistan: 42 punkter i sju grupper som bedömer varumärket och hela sajten, inte en enskild sida, och som utvidgar tabellen med frågor ur riktlinjerna. Versionen att ladda ner från den 26 oktober 2026 ordnar listan som jag har använt i SEO-analyser sedan juli 2026. Grupperna går från identitet och öppenhet, via erfarenhet, expertis, auktoritet, förtroende vid köp och data för maskiner, till negativa signaler. Vid varje punkt anger checklistan hur den kontrolleras, när den räknas som godkänd och varifrån den kommer: från en sida i riktlinjerna, från Googles dokumentation eller från min praktik ur SEO-analyser. Den har ett standardläge och ett YMYL-läge, ett resultat från 0 till 100 och ett betyg från A till F, och tre spärrar begränsar betyget oavsett poängsumman. En punkt som inte går att kontrollera räknas som icke godkänd.

Du kan gå igenom checklistan själv och skriva ner svar och belägg vid varje punkt, eller klistra in den i en chatt med en AI-modell tillsammans med sajtens adress: en modell med tillgång till webben kan öppna sajten själv, och om den inte kan det klistrar du in sajtens innehåll. För Claude och andra AI-agenter har jag förberett skillen eeat-ocena-strony, alltså ett paket med instruktioner för en agent i det öppna formatet Agent Skills, med checklistan på engelska. Checklistan och skillen är på engelska. I Claude.ai fungerar skillen när kodkörning och filskapande är påslagna, och zip-filen laddar du upp i inställningarna för skills (Customize > Skills). I Claude Code packar du upp den i katalogen ~/.claude/skills/ eller .claude/skills/ i projektet. Resultatet från checklistan är inte Googles betyg: det visar var sajten ger svaga eller inga belägg för trovärdighet och förutsäger varken placering eller trafik. Checklistan och skillen delar jag under licensen CC BY 4.0.

Vad kontrollerar jag i SEO-analyser när jag bedömer E-E-A-T?

När jag bedömer E-E-A-T i SEO-analyser kontrollerar jag tre saker: vem som ansvarar för sajten och vem som skriver innehållet, vad andra säger om företaget och om innehållet visar skribentens erfarenhet och kunskap. Två kategorier i min katalog med rekommendationer gäller E-E-A-T: skribenter utan biografier och skribentsidor (7 analyser) och saknade förtroendesignaler, alltså sidor om företaget, kontakt, omdömen eller referenser (7 analyser). Tillsammans är det rekommendationer från 14 av 33 analyser från 2023-2026 och från ingen av 30 analyser från 2020-2022. Året är datumet för filen i arkivet, alltså inte alltid året då arbetet gjordes, och talen visar vad analyserna rapporterade och inte hur själva sajterna har förändrats. I en teknisk SEO-analys förmedlar jag avsaknaden av biografier som en signal till en innehållsanalys, med låg till medelhög prioritet och högre i YMYL-ämnen. Hur jag bygger en hel analys beskrev jag i texten om SEO-analys.

För bedömningen av E-E-A-T på varumärket och sajten använder jag samma checklista som jag delar för nedladdning. Vid varje punkt skriver jag ner varifrån den kommer, så att kunden ser vilka krav som är Googles och vilka som är mina.

Checklistan har tre spärrar, alltså regler som begränsar betyget oavsett poängsumman, eftersom en sajt som inte går att lita på enligt riktlinjerna har lågt E-E-A-T oberoende av resten. En sajt som har mindre än hälften av poängen för identitet får av mig högst D på skalan A till F, även när skribenterna är experter. Samma tak gäller en butik eller en YMYL-sajt med mindre än hälften av poängen för förtroende vid köp, och varje negativ signal, till exempel massproducerade texter utan tillsyn eller vilseledande om företaget eller priserna, begränsar betyget till C. I juli 2026 bedömde jag en butik med över tusen omdömen och ett medelbetyg nära 5, utan sida om företaget och med bolagets uppgifter bara i villkoren och integritetspolicyn. Butiken klarade inte gränsen för identitet, men spärren ändrade inte bokstaven där, eftersom poängsumman ändå gav ett lägre betyg än D.

Flest slutsatser gav mig jämförelsen av E-E-A-T-bedömningen med mätningen av AI Overview. På en sajt om hälsa fick gruppen ”expertis” 0 %, eftersom jag i det kontrollerade innehållet inte hittade några skribentsignaturer, någon granskning av en specialist eller någon person med kvalifikationer som ansvarade för dem. Texterna på bloggen bedömde jag indirekt, så resultatet gäller de kontrollerade sidorna och inte varje text. Samma sajt låg i täten av resultaten på medicinska sökfrågor, även i resultat med svar från AI Overview. Först de båda analyserna tillsammans visade att sajten är synlig i YMYL-ämnen fast den inte visar skribenternas kvalifikationer.

Innan jag bedömer rykte kontrollerar jag att Googles resultat på varumärkets namn gäller det varumärket och inte ett företag eller en person med samma namn. Hos en av de bedömda butikerna upptogs resultaten på varumärkets namn av bara dess egna undersidor, så det fanns ingen oberoende källa att grunda en bedömning av ryktet på.

Hur ser E-E-A-T ut i praktiken? Exempel på sajter

På fem publika sajter syns att samma frågor ur riktlinjerna ger olika svar beroende på ämnet: inom medicin räknas experten, i en butik räknas säljarens uppgifter och omdömena, och i tester av utrustning räknas mätmetoden. Alla sajter öppnade jag på kvällen den 25 oktober 2026 och jag beskriver det som syntes på dem. Ingen av dem tillhör mina kunder. Ägaren till fyra av dem bekräftade jag i en andra, oberoende källa, och vid Optyczne.pl gäller den andra källan bara en person i redaktionen, så utgivarens namn anger jag inte. Det är min beskrivning utifrån frågorna i riktlinjerna och inte Googles bedömning.

På Medonet är skribenten och läkaren som granskade texten två olika personer, och båda har egna sidor. I artikeln om huruvida man kan sola när man tar D-vitamin finns vid signaturen en notering om medicinsk konsultation med en läkare och markeringen ”Sprawdzona treść” (granskat innehåll). Skribenten har enligt sin biografi studerat logopedi och pedagogik, och läkarens sida anger specialitet, arbetsplats och numret på rätten att utöva yrket, som läsaren själv kan kontrollera i läkarregistret. Den redaktionella policyn förklarar att ”Sprawdzona treść” betyder att en läkare har granskat eller skrivit texten. Ägaren, Ringier Axel Springer Polska, anges i sajtens strukturerade data och i Wikipedia. Vid texten finns inget datum för konsultationen, och litteraturlistan har två adresser, bland dem sajten för ett varumärke med D-vitamin-preparat (Medonet).

Healthline, en amerikansk medicinsk sajt, anger vid texten vem som granskade den medicinskt, men visar granskningsdatumet först i ändringshistoriken, så exemplet visar att uppdateringsdatum inte är granskningsdatum. Vid artikeln om högt blodtryck står ”Medically reviewed by” (medicinskt granskad av) med granskarens namn och titlar, skribentens namn och uppdateringsdatum den 12 maj 2025. Under texten har rutan ”How we reviewed this article” (hur vi granskade texten) källor och ändringshistorik. Historiken anger en medicinsk granskning den 20 augusti 2024, och vid uppdateringen den 12 maj 2025 anges ingen ny granskning (Healthline). Det är bra att sajten visar det, men en läsare som bara tittar på signaturen ser det inte.

I butiken x-kom bygger omdömen med köpmarkering och säljarens uppgifter förtroende, men bolagets fullständiga uppgifter finns först i villkoren. Produktsidan för processorn Intel Core i5-14400F hade 296 omdömen med medelbetyget 4,9, och 292 av dem hade markeringen ”Potwierdzony zakup” (bekräftat köp). Omdömena är som standard sorterade från de mest hjälpsamma och bland dem syns kritiska. I sidfoten finns returer, reklamationer, telefon med öppettider och e-postadress, och vid anmälan till nyhetsbrevet längst ned på sidan även bolagets namn med säteskommun. Bolagets adress, KRS, NIP och kapital finns i villkoren, som anger giltighetsdatum och tidigare versioner, och uppgifterna stämmer med posten i KRS (x-kom).

Bankier.pl visar vid en text om en kampanj för bankkonton skribenten med biografi och markerar affiliatelänkar, alltså den intressekonflikt som riktlinjerna skriver om. Under texten från den 14 oktober 2026 finns skribentens biografi med erfarenhet från bankväsendet och ett journalistpris från NBP från 2025, och hans skribentsida länkar till profiler i sociala medier. Noteringen ”Publikacja zawiera linki afiliacyjne” (publikationen innehåller affiliatelänkar) berättar för läsaren att sajten tjänar pengar när läsaren öppnar ett konto via länken i texten (Bankier.pl). Utgivaren, Bonnier Business (Polska), anges i sajtens villkor och bekräftas av KRS. I texten hittade jag ingen länk till villkoren för kampanjen som den skriver om, och i sidfoten och på sidorna om redaktionen hittade jag inga redaktionella regler.

Optyczne.pl visar egen erfarenhet så som riktlinjerna beskriver den: testet har en metod, mätresultat och information om varifrån redaktionen fick utrustningen. Testet av objektivet Sirui Aurora 85 mm f/1.4 från den 2 oktober 2026 har 14 delar, bland dem åtta kapitel med mätningar, från den verkliga bländaren till autofokus. I kapitlet om upplösning beskriver redaktionen på vilka kameror och filer den mäter och vilket resultat den anser vara godtagbart. I början av testet finns informationen att objektivet lånades ut av en butik, varumärkets officiella distributör (Optyczne.pl). I en FAQ från 2009 skriver redaktionen att ett företag som lämnar utrustning till ett test inte ser texten före publiceringen, men också att annonsörer påverkar hur många tester av deras produkter som görs. Redaktionssidan anger bara förnamn, efternamn, funktioner och e-postadresser, utan beskrivning av skribenterna.

Det gemensamma för exemplen är ett: de starkaste beläggen kan läsaren kontrollera utanför sajten. Numret på rätten att utöva yrket kontrollerar hen i läkarregistret, bolagets uppgifter i KRS och utgivarens historia i Wikipedia. På alla fem sajterna fanns signaturer, omdömen och företagets uppgifter i HTML som skickades av servern, utan att JavaScript kördes, så de syns också för en robot som inte renderar sidan.

Hur visar du skribenten på sajten? Exemplet rogala.pro

Läsaren ska veta vem skribenten är, varifrån hen har sin erfarenhet och vem som kan bekräfta det utanför sajten, och så försöker jag visa mig själv på rogala.pro. Startsidan är samtidigt en sida om mig. Den har yrkeserfarenhet med datum, företagen där jag arbetar, framträdanden med länkar till inspelningar och intervjuer och en lista över tävlingar där jag bedömer bidrag: sedan 2021 32 omgångar i 14 program, bland dem Global, European, UK och MENA Search Awards. Vid listan över juryn skriver jag att varje deltagande bekräftas av arrangörernas jurysidor.

Varje inlägg på bloggen har en signatur, en ruta om skribenten och en lista över källor med kontrolldatum. I den strukturerade datan pekar inläggets skribent med en identifierare på en beskrivning av en person (Person) på startsidan. Den beskrivningen kopplar ihop mina profiler, företagen där jag arbetar, universitetet och identifieraren för Googles kunskapspanel, och ämnena som jag arbetar med och yrket pekar på poster i Wikidata, den öppna kunskapsbasen som hör ihop med Wikipedia. Hur de uppgifterna under ett dygn pekade på kunskapspanelen för en skådespelare med samma för- och efternamn beskrev jag i texten om AI SEO och GEO. En egen post i Wikidata har jag inte. Om jag skapade den skulle jag avslöja att jag skriver om mig själv, och uppgifterna om erfarenhet skulle jag grunda på publikationer som andra har redigerat, som intervjuer, tävlingarnas jurysidor och ett kapitel i en bok utgiven av Helion.

Om de här ändringarna ger något i Googles resultat och i AI-svar är än så länge en hypotes. Den 4 oktober 2026 fanns rogala.pro inte bland de 30 första resultaten i Google på mitt för- och efternamn, och det första resultatet var en annan persons profil. Samma mätning upprepar jag i november 2026. Den visar om sajten ligger högre, men skiljer inte påverkan av skribentbeskrivningen från indexering och andra ändringar på sajten, så mätningen ensam säger mig inte vad som var orsaken.

Spelar E-E-A-T roll i AI Overview och AI-assistenter?

Google skriver att AI Overview och AI-läget bygger på dess grundläggande rankningssystem och kvalitetssystem, så samma regler gäller även där. Enligt den polska versionen av Googles guide till generativa AI-funktioner byggs svaret på sidor som de grundläggande rankningssystemen har hämtat ur indexet, och Google rekommenderar innehåll som ”zawierają unikalne opinie ekspertów lub doświadczonych osób, które wykraczają poza powszechną wiedzę i zwykłe informacje” (innehåller unika åsikter från experter eller erfarna personer som går utöver allmän kunskap och vanlig information) (Google Search Central, uppdatering från den 15 juli 2026). I den guiden hittade jag ingen beskrivning av en separat bedömning av E-E-A-T för AI Overview, och själva ordet E-E-A-T förekommer inte i den.

Om ChatGPT, Perplexity och andra assistenter utanför Google känner jag inte till någon källa som säger att de bedömer E-E-A-T. De assistenterna söker i egna eller andras sökmotorer och har egna robotar. Det beskrev jag i texten om AI SEO och GEO. En gemensam nämnare ser jag: en modell som svarar ur minnet kan bara upprepa det som har skrivits om varumärket i texterna som den tränades på. Det som räknas är alltså samma rykte utanför sajten som bedömarna kontrollerar.

Googles bedömare bedömer också själva svaren från AI Overview. Search Engine Land och Marie Haynes pekade på att riktlinjerna från september 2025 har exempel med AI Overview. I riktlinjernas text hittade jag inte namnet AI Overview, så här utgår jag från deras beskrivning:

Studier av citeringar i AI Overview bekräftar inte att det hjälper att sajten skriver om sig själv. Seer Interactive tog ett urval på 8 500 engelskspråkiga sökord från USA, hittade 7 225 sidor som fick sin första citering i AI Overview och analyserade 6 354 av dem (mätning från den 7-13 maj 2026):

Seer mätte E-E-A-T som förekomsten av skribentbiografier, alltså det sajten skriver om sig själv, och inte rykte. Enligt Seer fick Reddit, som inte har biografier, flest första citeringar, 20,4 %. Det är en jämförelse av grupper av sajter med olika egenskaper, så den skiljer inte ut effekten av enbart biografierna. Den stämmer ändå med Ahrefs studie där ett varumärkes närvaro i AI Overview hängde starkast ihop med antalet omnämnanden av varumärket på nätet, vilket jag beskrev i texten om länkbygge i AI-eran. Lily Ray säger så här om det:

Hur jag mäter ett varumärkes rykte i AI-assistenter beskrev jag i texten om AI-synlighet, och hur jag planerar omnämnanden i andras medier genom digital PR, alltså publiceringar som redaktionen själv bestämmer över, i texten om länkbygge i AI-eran.

Vad säger Googles riktlinjer om texter skrivna med AI?

Riktlinjerna bedömer inte om en text har tagits fram med hjälp av AI, utan hur mycket arbete, originalitet och värde för läsaren som finns i den, och enbart användningen av generativa AI-verktyg avgör enligt dem varken nivån på ansträngningen eller sajtens betyg (s. 43). Riktlinjerna kallar generativ AI ett användbart verktyg som, som alla verktyg, också kan användas dåligt (s. 10). Ett exempel ur riktlinjerna: med generativa AI-verktyg går det med stor arbetsinsats att göra originell grafik av hög kvalitet, men det går också att göra innehåll av lägsta kvalitet (s. 43).

Kvaliteten på huvudinnehållet kontrollerar bedömaren enligt fyra kriterier i avsnitt 3.2 (s. 21), och inget av dem gäller verktyget som texten togs fram med:

• Ansträngning. Hur aktivt en människa har arbetat med innehållet. Ansträngning är också att bygga en funktion eller ett system på sajten, till exempel en tjänst för maskinöversättning, men tusentals sidor som görs automatiskt genom att befintliga, offentligt tillgängliga texter körs genom ett översättningsprogram, utan tillsyn och utan manuellt urval, har enligt riktlinjerna ingen ansträngning.
• Originalitet. Om innehållet ger något som inte finns på andra sajter, och om liknande innehåll redan finns, om den här sajten är dess ursprungliga källa.
• Skicklighet. Om innehållet är gjort så skickligt att det ger läsaren det hen kom för.
• Korrekthet. På informationssajter överensstämmelse med fakta, och i YMYL-ämnen också överensstämmelse med etablerad expertkunskap.

Samma fyra kriterier beskriver Googles dokumentation om användbart innehåll, med ett exempel som gäller AI uttryckligen: ”att använda generativ AI för att skapa stora mängder text utan manuell tillsyn eller urval kräver nästan ingen ansträngning” (Google Search Central, uppdatering från den 8 oktober 2026).

När får en text från AI det lägsta betyget?

Bland sajterna med det lägsta betyget (Lowest) beskriver riktlinjerna tre situationer som gäller texter från AI, och i alla tre är problemet att bidrag saknas eller att det är bedrägeri, inte verktyget i sig.

• Innehåll utan bidrag (avsnitt 4.6.6, s. 42-43). Hela eller nästan hela huvudinnehållet är kopierat, parafraserat, inbäddat från en annan källa eller genererat automatiskt eller av AI, med liten eller ingen ansträngning, originalitet och mervärde. Att ange källan ändrar inte det (s. 42).
• Massproduktion av sidor (avsnitt 4.6.5, s. 42). Många sidor som i första hand görs för ägarens nytta och inte för läsarens, till exempel med AI-verktyg för att med liten ansträngning göra sidor som inte tillför något utöver andra sidor i samma ämne. Bedömaren ger det lägsta betyget oavsett hur sidorna har tillkommit, även när hen inte vet om AI har använts men efter att ha tittat på några sidor på sajten starkt misstänker ett sådant missbruk.
• Påhittade skribenter (avsnitt 4.5.3, s. 37). Innehåll från AI signerat med påhittade profiler av ”skribenter”, till exempel med foton från AI eller falsk beskrivning, så att det ska se ut som om människor har skrivit det. I samma grupp nämner riktlinjerna falska kvalifikationer, till exempel en skribent som utger sig för att vara läkare.

Bland exemplen på det lägsta betyget visar riktlinjerna en text från AI och en text som ser ut som en sådan. En medicinsk artikel, alltså YMYL, har enligt riktlinjerna skapats med generativ AI: den börjar med meningen ”Som språkmodell har jag inga realtidsdata och min kunskap slutar i september 2021” och avbryts mitt i en mening (s. 55). En sajt som på sidan ”Om oss” utlovar information för äldre har hundratals artiklar från en mall om vilka ämnen som helst, till exempel hur mycket kyla höns tål, med upprepade frågor och svar. Riktlinjerna påpekar att man inte vet hur de texterna har tillkommit, men att de inte ser ut att vara skrivna eller redigerade av en människa (s. 58). Vid sådana sajter beskriver riktlinjerna samma mönster: frågor som har samlats till exempel från ”Liknande frågor” i Google och svar ur parafraserat innehåll, ofta skapade med generativa AI-verktyg (s. 55, liknande mönster på s. 58).

Hur man känner igen en parafras beskriver riktlinjerna i avsnitt 4.6.7 (s. 43-44): bedömaren klistrar in en mening från sidan i sökmotorn inom citattecken, kan också pröva utan dem, och jämför sidorna som hittas. Parafraserat innehåll har oftast bara allmänt kända uppgifter, överlappar till stor del med Wikipedia och liknande källor, sammanfattar en diskussion eller en artikel utan mervärde, eller har spår av AI-verktyg, som orden ”As an AI language model” (”Som en AI-språkmodell”) (s. 44).

När får en text från AI ett lågt betyg?

Det låga betyget (Low), ett steg över det lägsta, ger riktlinjerna en sida där en stor del av innehållet är kopierad eller parafraserad och skribenten har lagt ner lite arbete: redigering, urval, ny uppställning eller eget innehåll (avsnitt 5.2.1, s. 61). Från det lägsta betyget skiljer det sig i hur mycket skribenten har lagt till: vid det lägsta är hela eller nästan hela innehållet utan ansträngning, originalitet och mervärde, och vid det låga tillför skribenten litet värde genom redigering, urval, ny uppställning eller eget innehåll. Riktlinjerna lägger till att det låga betyget gäller innehåll som gjorts med vilken teknik som helst, och som exempel anger de listor över ”de bästa” som bygger på andras recensioner och listor, med litet eget innehåll (s. 61).

Låg kvalitet visas också av små fel: på informationssajter kallar riktlinjerna dem belägg för låg kvalitet, och fel som är skadliga eller så många att sajten förlorar sin trovärdighet motiverar det lägsta betyget (avsnitt 5.2, s. 60). För texter från AI är det viktigt, eftersom en modell kan ta fel, som Google själv skriver nedan. Riktlinjerna påpekar också att låg kvalitet inte är skada: ett sådant innehåll uppfyller inte villkoren för det lägsta betyget och skadar inte, men ger inte läsaren det hen kom för (s. 61).

Mycket utfyllnad (filler) ger också ett lågt betyg, alltså text som är framtagen med liten arbetsinsats och som tar synlig plats på sidan utan att tjäna dess syfte, särskilt när den står före det läsaren söker och därför försvårar användningen av sidan (avsnitt 5.2.2, s. 62). Riktlinjerna kopplar inte utfyllnad till AI, och som exempel anger de en instruktion för enkelt hantverk med mycket oanvändbar utfyllnad högst upp på sidan (s. 60).

Vad tillämpar Google för regler för innehåll från AI?

Riktlinjerna visar hur Google vill att resultaten ska se ut, och vad Google faktiskt tillämpar beskrivs i dess spamregler. Enligt de reglerna består missbruk av innehåll i stor skala (scaled content abuse) i att ”generera många sidor i första hand för att manipulera sökrankningen och inte för att hjälpa användarna”, och det första exemplet är ”att använda generativa AI-verktyg eller andra liknande verktyg för att generera många sidor utan mervärde för användarna”. Google upptäcker överträdelser med automatiska system och vid behov av människor, vilket kan sluta med en manuell åtgärd, och en sajt som bryter mot reglerna kan få en lägre placering eller inte visas alls i resultaten (Google Search Central, uppdatering från den 2 september 2026). Avsnitt 4.6.5 i riktlinjerna hänvisar till den regeln och har samma fem exempel, nästan med samma ordalydelse (s. 42), och ändringsloggen anger att beskrivningarna av det lägsta och det låga betyget i januari 2025 anpassades till spamreglerna (s. 182).

Samma gräns beskrev Google i ett inlägg från den 8 februari 2023: dess rankningssystem ska belöna originellt innehåll av hög kvalitet ”oavsett hur det har skapats”, och ”ett riktigt användande av artificiell intelligens eller automatisering strider inte mot våra riktlinjer”. Reglerna bryts enligt inlägget av att generera innehåll vars huvudsyfte är att manipulera rankningen (Google Search Central, 8 februari 2023). I samma inlägg avråder Google från att ange AI som skribent av innehållet.

Vad rekommenderar Google när du publicerar innehåll från AI?

Google rekommenderar att du före publiceringen manuellt kontrollerar att innehållet från AI är korrekt, och att du anger information om skribenten och om hur innehållet har tillkommit där läsaren kan leta efter den. I guiden om innehåll från generativ AI skriver Google att generativ AI kan vara användbar när man undersöker ett ämne och ger struktur åt originellt innehåll, men att generativa modeller ”inte söker fakta utan förutser en sannolik följd av ord”, så de kan ta fel, och att ”innan innehåll genererat av AI publiceras ska dess korrekthet och trovärdighet kontrolleras manuellt” (Google Search Central, uppdatering från den 5 oktober 2026). Guiden hänvisar själv till avsnitt 4.6.5 och 4.6.6 i riktlinjerna.

Metadata betyder två olika saker i den guiden. Metadata för en sida från AI, alltså titel, metabeskrivning, strukturerad data och alternativtexter för bilder, ska kontrolleras som innehåll, eftersom de kan visas i resultaten. Metadata i filen anger att bilden har skapats med AI: vid automatiskt genererat innehåll rekommenderar guiden att överväga att lägga till dem, och i Merchant Center är de ett krav. En bild som genererats av AI måste där ha i metadata en markering att den skapats med AI, alltså IPTC DigitalSourceType, för en bild från en AI-modell med värdet TrainedAlgorithmicMedia, och produkternas titlar och beskrivningar från AI anges i separata attribut, structured_title och structured_description, markerade som innehåll från AI (digital_source_type med värdet trained_algorithmic_media) (Hjälp för Google Merchant Center, kontrollerat den 26 oktober 2026).

Hur du visar läsaren varifrån innehållet kommer beskriver Google i dokumentationen om användbart innehåll som tre frågor: vem, hur och varför (Google Search Central). ”Vem” är skribentens signatur där läsaren väntar sig den, med en länk till information om skribenten. ”Hur” är, för innehåll som till stor del tillkommer automatiskt, tre frågor: om användningen av AI är synlig för läsaren, hur den användes och varför den ansågs användbar. Google rekommenderar att sådan information anges där läsaren kan fråga ”Hur har det skapats?”. ”Varför” är enligt Google troligen den viktigaste frågan: innehållet ska i första hand skapas för människor, och att använda AI i första hand för att manipulera rankningen strider mot spamreglerna.

Vad räknar bedömaren som ansträngning och vad räknar spamreglerna som missbruk?

Gränsen går inte mellan en text från AI och en text utan AI: bedömaren tittar på ansträngning, originalitet, värde för läsaren och trovärdighet, och både en enda sida och hundratals kan få det lägsta betyget. Jag ställer det som riktlinjerna beskriver som ansträngning och värde mot det som riktlinjerna själva och spamreglerna kallar låg kvalitet eller missbruk:

Den här jämförelsen är ingen lista över villkor som ger ett högt betyg eller en högre placering när de är uppfyllda. Ett betyg från en bedömare flyttar inte en enskild sida i resultaten, vilket jag skriver om i avsnittet om kvalitetsbedömare, och i Googles dokument som jag citerar här finns ingen beskrivning av hur dess system mäter ansträngning. Jag använder den som en frågelista till min egen text före publiceringen, och hur jag svarar på Googles frågor om mitt eget innehåll skriver jag i nästa avsnitt.

Hur tas texterna på den här sajten fram?

Texterna på rogala.pro förbereder jag med AI-agenter i Claude Code, och jag ansvarar för teserna, data och varje språkversion: den polska texten läser och godkänner jag före publiceringen, och översättningarna går igenom kontrollen som beskrivs nedan. På de tre frågor som Google rekommenderar att man ställer om det egna innehållet (vem, hur och varför) svarar jag nedan, och särskilt beskriver jag hur översättningarna tillkommer:

• Vem. Skribenten och den som ansvarar för varje text är jag, Łukasz Rogala, och signaturen och rutan om skribenten vid varje inlägg leder till sidan om mig. AI anger jag inte som skribent.
• Hur. Genomgång av källor och Googles resultat, skript som räknar data och utkast till texten förbereder AI-agenter i Claude Code, enligt instruktioner med mina regler och en lista över källor. Egna data kommer ur arkivet med SEO-analyser och ur mina mätningar. Siffror och citat skriver agenterna in i ett arbetsregister med källans adress och kontrolldatum, och källorna med kontrolldatum finns i källblocket i slutet av varje inlägg. Utkastet kontrolleras av andra modeller i två omgångar, bland dem en modell från en annan tillverkare, Codex (OpenAI) eller Gemini (Google): den första omgången letar efter faktafel och luckor, den andra kontrollerar bara rättelserna. Sedan läser jag texten och bestämmer vad som blir kvar i den. AI använder jag eftersom man vid en enda text måste kontrollera många källor, räkna data ur arkivet med SEO-analyser och förbereda 26 översättningar, och en modell är bra på att ordna data, beskriva dem och skriva kod.
• Översättningar. Den polska versionen är källversionen. Översättningarna till 26 språk förbereds av agenter, och de kontrolleras av två saker: ett skript som jämför siffror, länkar och textens uppställning med den polska versionen, och en andra modell. De versionerna läser ingen med det språket som modersmål före publiceringen. Från exemplet i riktlinjerna, alltså tusentals befintliga texter som utan tillsyn körts genom en maskinöversättare, skiljer sig min process på två sätt: det är min egen text som översätts, och jag ansvarar för den, och varje version jämförs av skriptet och den andra modellen med den polska. Det är en automatisk kontroll och inte den manuella kontroll som Google rekommenderar före publicering av innehåll från AI, och därför gäller den polska versionen vid avvikelse mellan versionerna. Om något i din språkversion inte stämmer med den polska eller låter onaturligt, skriv till mig.
• Varför. Jag skriver för företagare och marknadsförare som vill kontrollera sin egen sajt eller välja vem de ska anlita för SEO, och inte för att ta en placering på ett sökord. Därför finns det vid texterna frågelistor, data från SEO-analyser och filer att arbeta med, och inte bara definitioner.

Agenterna bestämmer inte vad jag skriver om eller vilka teser som blir kvar i texten, de hämtar siffror ur källfiler och inte ur modellens minne, och de publicerar ingenting utan mitt godkännande. Ett fel som du anmäler eller som jag hittar själv rättar jag i den polska versionen och i alla översättningar. Verktygen som jag använder, och testerna som jag delade upp arbetet efter, beskrev jag i texten om AI-verktyg i SEO.

Vad ska du inte göra när du bygger E-E-A-T?

Mest skada gör knep som låtsas vara belägg för förtroende, eftersom varje form av bedrägeri sänker betyget för hela sajten. Google skriver att varje form av bedrägeri gör att en sajt inte går att lita på, för användarna och för Googles automatiska kvalitetssystem (Google Search Central).

• Falska skribenter och experter. Det är bättre att signera en text med en verklig person utan titel än med en påhittad läkare, eftersom Google kallar påhittade skribentprofiler bedrägeri och riktlinjerna ger dem det lägsta betyget, vilket jag skriver om vid texter från AI.
• Ett ”E-E-A-T-resultat” från ett verktyg som läses som Googles betyg. Google publicerar inget sådant resultat, så verktyget räknar det enligt sin egen metod. Ett sådant tal behandlar jag som en lista över saker att kontrollera och tittar på vilka belägg som ligger bakom punkterna.
• Stjärnor med omdöme om det egna företaget i strukturerad data. Google visar omdömen om företag och organisationer bara på sajter som samlar in omdömen om andra företag, och vid ett omdöme om företaget på dess egen sajt hänvisar Google till reglerna om omdömen som man ger sig själv (Google Search Central).
• Länkar till ”auktoriteter” som läggs in för att höja Googles förtroende. Jag känner inte till någon bekräftelse på att utgående länkar är en förtroendesignal. Källor vid påståenden om siffror och juridik anger jag för läsaren som vill kontrollera dem.
• Ändrat datum utan ändrat innehåll. Google nämner det bland kännetecknen för innehåll skrivet för sökmotorn och lägger till att det inte hjälper att lägga till eller ta bort innehåll bara för att sidan ska se färsk ut (Google Search Central).
• Hundratals texter från AI utan redigering. Många sidor som görs i första hand för att manipulera rankningen, utan värde för läsaren, kallar Googles spamregler missbruk. Gränsen mellan dem och en text från AI med skribentens bidrag visar tabellen i avsnittet om texter från AI.
• En ”expert på allt”. En skribent som signerar texter om lån, läkemedel och renoveringar övertygar ingen om att hen har kunskap i vart och ett av ämnena. Skribentens kompetens ska passa ämnet.

Vanliga frågor om E-E-A-T

Hur förbättrar du E-E-A-T och var börjar du?

Att förbättra E-E-A-T handlar om att lägga till belägg som läsaren och bedömaren kan kontrollera, och det börjar med tre kontroller som inte kostar något. Bestäm först vilka ämnen på sajten som är YMYL, eftersom kraven är högst där. Öppna sedan de fem viktigaste sidorna och kontrollera om du från var och en kommer till företagets uppgifter, kontakt och en skribent med beskrivning på två klick. Till sist söker du på företagets namn med -site: och läser vad andra skriver om det. De brister som du hittar åtgärdar du enligt bokstäverna i E-E-A-T, med början i trovärdighet:

• Trovärdighet. Företagets uppgifter, kontakt och villkor tillgängliga från varje undersida, och i en butik också betalningar, byten och returer samt omdömen med innehåll och inte bara stjärnor (s. 16, 18 och 23).
• Erfarenhet. Vid recensioner och råd egna bilder, mätningar och beskrivning av användningen, alltså det som inte går att skriva av från någon annans text (s. 26).
• Expertis. Signatur av en verklig person med kvalifikationer som passar ämnet, och i YMYL-ämnen innehåll som en expert har förberett eller granskat (s. 28 och 36). Ange datumet för granskningen skilt från datumet för uppdateringen, som Healthline gör i ändringshistoriken.
• Auktoritet. Omnämnanden och publikationer i andras medier, som du hittar med samma sökning med -site: (s. 23). På den egna sajten beror allt på dig, men omnämnanden i andras medier beror på deras redaktioner, och hur jag skaffar dem beskriver jag i texten om länkbygge.

Ordningen på de här arbetena bestämmer jag i SEO-strategin. Om sajten gäller hälsa, pengar eller juridik och du inte vet var du ska börja, är det ett bra ämne för en konsultation.